START | Om Hantverkaren | Tidningen | Kontakt / Annonsera| Nyhetsbrev | Hantverksguiden | Tävling





Kameraövervakning
Vilka regler är det som egentligen gäller?

I Sverige är det två lagar som kan reglera kameraövervakning: lagen om allmän
kameraövervakning och personuppgiftslagen (PuL). Lagarna överlappar varandra, därför är det bra att känna till vilken lag som ska tillämpas. Det är inte kamerans placering som är avgörande för vilken lag som gäller, utan vart den är riktad och vad den fångar.

Enligt lagen om allmän kameraövervakning krävs det i normala fall tillstånd för att få sätta upp en kamera som registrerar en plats dit allmänheten har tillträde. (Det finns några undantag från regeln; de räknas upp i lagen). Det är länsstyrelserna som beviljar tillstånd och är tillsynsmyndigheter för sådan kameraövervakning.

När digitala kameror ska registrera andra ställen än platser dit allmänheten har tillträde, gäller personuppgiftslagen. Sådana ställen kan vara skolor, bostadshus och arbetsplatser.

Det krävs inte tillstånd för att kameraövervaka sådana platser, men det betyder inte att det är fritt fram att sätta upp kameror och hantera bildmaterialet hur som helst.

Bilder av personer som kan identifieras är nämligen personuppgifter som regleras av personuppgiftslagen. Det är den personuppgiftsansvariges uppgift att se till att kameraövervakningen följer reglerna i personuppgiftslagen. Datainspektionen är tillsynsmyndighet för personuppgiftslagen.

Var gäller lagen om allmän kameraövervakning (LAK) och var gäller personuppgiftslagen (PuL) Här ges ett par exempel:

Butik: LAK
Lager, personalutrymmen i butik: PuL
Skolmatsal: PuL
Skolgård: LAK (oftast)
Från skolentré till skolexpedition: LAK (gäller ej privata skolor)
Restaurang: LAK
Kök i restaurang: PuL

Strukturerat eller ostrukturerat?

Vilka regler i personuppgiftslagen som gäller beror på hur personuppgifterna (bilderna) är strukturerade. Bild- och ljudupptagningar från övervakningskameror är normalt ostrukturerade. Då behöver man inte tillämpa alla regler i personuppgiftslagen; behandlingen är tillåten så länge den inte kränker den registrerade.

Alla som behandlar personuppgifter, vare sig i strukturerad eller i ostrukturerad form, ska skydda uppgifterna med lämpliga säkerhetsåtgärder. Så få personer som möjligt bör ha tillgång till det inspelade materialet.

Kränkande behandling?

Faktorer som är av betydelse för om kameraövervakning ska anses kränkande är: syftet med och behovet av övervakning, vilken plats som ska övervakas, vilken information som lämnas om att platsen är kameraövervakad, hur känsliga uppgifter som registreras, hur länge materialet sparas och vilka som har tillgång till det.

I några beslut har Datainspektionen ansett att kameraövervakning av soprum, tvättstuga och källargångar inte är kränkande och därmed tillåten. Dock under förutsättning att de boende informeras och att det inspelade materialet sparas i högst ett par veckor.

När det gäller entréer och trapphus är läget ett annat. Genom att kameraövervaka entréerna kan fastighetsägaren kartlägga hyresgästers vanor och bekantskapskrets. Datainspektionen anser att sådan övervakning är kränkande och alltså otillåten.

Fall när hela personuppgiftslagen ska tillämpas

I vissa fall kan upptagningar från övervakningskameror anses vara strukturerad behandling, exempelvis om uppgifterna ingår i (eller ska läggas in i) ett ärendehanteringssystem. Då måste man följa alla regler i personuppgiftslagen, vilket bland annat innebär att man på begäran måste informera de registrerade om vilka uppgifter som har samlats in. Uppgifterna får bara samlas in för bestämda ändamål som inte får ändras i efterhand.



 





 


Allt om:
Quooker
Rut/Rot
Relining
Skadedjur
Sandviken Bygg
Övervakning